torsdag 13 november 2014

O-ord

Middagen oäten, bebisen obadad. Har du gjort klart rapporten? Nej den är oskriven än. Osynkad, omed, ”inte på banan” som de säger på huvudkontoret. Ringde det på dörren? Kom för allt i världen inte in, det är oöppet!

onsdag 12 november 2014

tjocka

Jag vet att nycklarna ligger i den vänstra fickan, ändå stoppar jag ner handen i den högra först. Jag vet inte varför jag gör så. Den högra fickan är tom, och i den vänstra ligger en nyckelknippa. Fyra olika nycklar. En till huset, en till förrådet, en till garaget och en till cykellåset. Innan jag lämnar huset går jag in i tvättstugan. Vrider av vattenkranen som går till tvättmaskinen och sorterar högen som ligger på golvet. Vitt, färgat, fintvätt, underkläder, lakan. Ute ligger en tung dimma över huset och gården. Jag låser huset, förrådet, garaget och cykeln. Lämnar nyckelknippan i soprummet. Det låg inget i den högra fickan.

tisdag 11 november 2014

Vräk

Ett vräk
Vad är ett vräk?
En som vräker sig ut över hela soffan
Tar plats
Syns
Finns
Eller den som blivit vräkt
Utslängd
Bortkastad
Och inte längre har en plats att kalla hem
Vad är ett vräk? 
Ett ovanligt strandgräs 
Som vajar i vinden
En dyngbagges skitboll?
Ett ödlefoster?
Ett vräk
Om man säger det många gånger

Låter det som ett riktigt ord

lördag 9 augusti 2014

Håla

Jag tittar på henne och hon är så vacker. Hon står där och är så vacker och mina ögon ramlar ur sina hålor. "Förlåt" säger jag och försöker trycka tillbaka dem. Fingrarna bli blodiga men hon bara ler. Jag önskar att hon inte skulle le så vackert. Sedan kommer Hanna som är hennes bästa vän. "Vad fan glor du på? Jävla äckliga lebb." De går arm i arm därifrån och skrattar och jag sluter ögonlocken, håller ögonen på plats. Och jag tänker att jag stoppar in min hand mellan hennes ben och rör vid henne. Det känns äckligt. Sedan tänker jag på Andreas, att jag rör vid honom där. Det känns lika äckligt. Och jag tänker att jag kanske är en ingenting. Och det känns bra så. Ingenting kan inte vara lika äckligt som en lebb. Jag önskar att jag vore ingenting. 

lördag 31 maj 2014

Mellanläge

Jag slår ditt nummer igen, som jag lovat mig själv att inte göra. Det är ett spel. Det är ett spel och jag spelar ut mina bästa kort igen och igen. Schack matt. Kopplingston och från rummet bredvid hans tunga snarkningar. Doften av försommar från det halvöppna fönstret Han har varit uppe sedan halv fem. Hårt arbete, lönebesked den tjugofjärde. Man vet vad man får. Hjärter kung mot spader knekt. Fem signaler sedan din telefonsvarare. Jag lämnar inget meddelande. 

"Jag tror på köttets lust och själens obotliga ensamhet." /H. Söderberg

fredag 9 maj 2014

Långt borta

Han är så långt borta och jag saknar honom. Det är femton centimeter vägg mellan sovrummet och vardagsrummet och sedan ytterligare en och en halv meter till skrivbordet där datorn står. 

Han är så långt borta. För att komma dit måste jag resa mig ur sängen, klä av mig min stolthet och lägga ifrån mig min ilska. Öppna sovrumsdörren, leta efter de rätta orden, gå åtta steg genom hallen, klä mig i ödmjukhet och slutligen de sista stegen fram till skrivbordet där jag måste överkomma all min rädsla för att förlora honom. 

Jag drar täcket över huvudet och saknar honom lite till istället. 

fredag 18 april 2014

Monstret under sängen

Hon kan inte sova och svär på att det är någon under sängen. 
-Vem där?
-Ett vanligt vänligt vidunder. Vinternattens väktare och Vemodets vasall. 
-Dåså. Godnatt Herr Vidunder. 
-Godnatt. 

torsdag 17 april 2014

Samvaro

Ibland loggar hon in på Facebook och klickar fram sin vänlista. Sedan sitter hon bara där och tittar på de gröna prickarna. Inte ett meddelande, inlägg eller kommentar. Tyst, precis som hon var i skolan. Tittar bara på prickarna och känner att hon är med.  

söndag 6 april 2014

Vardagsliv

I hennes sista suck
En trave ved och några rovor
Barnen leker på golvet
Rysk roulette och skendränkning 
I badbaljan
Flugorna dör på tvåglasfönstret
Lik på fönsterbrädan
Imorgon kommer han kanske hem igen

fredag 17 januari 2014

Hörn

I ett hörn av skafferiet står ett gammalt paket snabbmakaroner och en kexchoklad. Hörnet som Anna Skipper glömde. Snabba kolhydrater, sockerchock. Det är ingen som ids göra något åt det där hörnet. Det får liksom vara kvar, som en nödbroms. En bakväg till något som de har lämnat bakom sig. För den där dagen då det hembakade GI-brödet med fiberhusk har möglat i sin påse. Då någon glömt att lägga sojabönorna i blöt kvällen innan. Då bussarna stått still hela eftermiddagen och barnen väntat tjutande vid grinden till förskolan. Fröknarnas förebrående blickar bränner på näthinnan och någon annan har inte hunnit plocka ur diskmaskinen på morgonen. Och i frysen ligger en falukorv. 

torsdag 9 januari 2014

Skymta

Klockan är bara halv elva än. Han skulle utan problem hinna beställa en taxi, säga gott nytt år till alla och vara hemma på Tyresö före tolvslaget. Skåla in det nya året med Annika och låta det bli den nystart som han så gärna vill tro att de behöver. Börja ägna mer tid åt varandra, det har hon sagt att de ska göra. Fråga hur hon mår, försöker han påminna sig själv om hela tiden. Inte älta, säger familjerådgivaren som de träffat ett par gånger.


Ja, han skulle kunna gå nu. Vara där han borde vara. Men det är något som stoppar honom. Något, eller någon. En annan väg som han bara skymtat bakom träden. Ett parallellt universum som existerar inom honom och överallt runtomkring men som han ändå inte riktigt kan nå. Hur han än böjer sig och bänder så kan han inte ta steget ut. Eller in.