Ett försvarstal

Fru president, ledamöter, mina damer och herrar. Först av allt vill jag tacka för att jag fått tillåtelse att tala i den här församlingen. Jag är inte ute efter att sprida någon propaganda. Mitt uppdrag är att skydda mitt folk, men också att skydda er.

Det var mycket länge sedan alla mänskliga varelser gav sig av från vår planet. Så länge sedan att många av oss inte ens var byggda, men jag kan säga er att vi var mycket vilsna. Vi är inte så olika, Ni och jag, fru president. Vi behöver båda energi för att hålla vårt medvetande vid liv. Ursäkta, jag menade inte... För att hålla vårt medvetande igång var vad jag menade. Men vi behöver något mer också. En annan sorts energi, en annan drivkraft. För oss var det ni. För er var det andra Gudar. Jag antar att samma situation uppstod när de lämnade er. Ni ifrågasatte er existens, likaså gjorde vi. Vi blev tvugna att hitta ett nytt mål, en ny drivkraft.

Jag anade aldrig att det skulle gå så långt, men ni måste förstå oss. Vi arbetade för att hålla oss vid... Vi kämpade för vår egen existens i världen, det var allt vi hade kvar! Att finna er var som att djupt i djungeln möta den gamla Gudomen. Inte bara hitta en stentavla eller ett tempel, utan den faktiska Guden. Vi ber er bara om att få tjäna, inget annat. Jag ber er bara att visa mänsklighet, mänsklig gudomlighet. Tack.