torsdag 26 december 2013
Revolutionens fotfolk
lördag 21 december 2013
fredag 20 december 2013
Oraklet
torsdag 19 december 2013
Två streck
I mitt inre rum har dina tankar virvlat
Ditt blod har blandats med mitt
Jag kan inte sakna dig, för du har aldrig funnits
Jag kan inte välja bort dig, för jag har aldrig valt dig
Jag kan inte nämna dig vid namn, för du äger inget
Förnimmelsen av dig är svagare än en viskning och stark nog att flytta kontinenter
Det har alltid funnits en plan
Inför dig är jag svarslös
torsdag 5 december 2013
Gömstället
torsdag 7 november 2013
Torsdag
Att säga orden
JAG SAKNAR DIG
till den som inte förtjänar dem
Att acceptera
att själen
har sjunkit så lågt
HALLELUJA
Vi är alla mänskliga
Systrar
Vi var så starka
du och jag
Hennes vackra döttrar
som aldrig hade några problem
Aldrig några ätstörningar
Vi hulkade för tyst
och la papper i toan
Aldrig några droger
Bara ett par Imovane
för att somna lite fortare
Aldrig sprang vi på BUP
Vi hade långärmade tröjor
och handledsvärmare
Vi var så starka
du och jag
När hon skröt om sina döttrar
som aldrig hade några problem
Jag har aldrig känt mig så osedd
söndag 3 november 2013
En dikt
Jag satt i en minneslund igår
Bara maskarna kröp upp ur jorden för att hålla mig sällskap
och asparna spelade med frostnupna blad
Jag har försökt sörja dig så många gånger
på så många sätt
Nu satt jag bara där
och sjöng alla visor du gömt i mig
djupt i mig, där ingen botten längre finns
Tonerna som svävade där var dina, men melodierna spelades med mitt hjärtas puls
Jag satt i en minneslund igår
Jag kände ingen saknad
onsdag 14 augusti 2013
Stilla havet, sommartid
- Kan du koka soppa? Undrade kökschefen, och jag nickade naturligtvis.
måndag 12 augusti 2013
Vägsonett
Mot nya tider och mot nya mål
söndag 11 augusti 2013
To Russia with love
New York hade aldrig känts så långt bort som nu, dagarna i fabriken aldrig så långa. Vintern låg som ett tjockt täcke över världen och frystorkade alla minnen. Alexandr levde ensam nu, i en lägenhet nära föräldrahemmet där modern fortfarande bodde kvar. Medan åren gått så hade samvetet dövats och tankarna fyllts med annat. Hans systerdotters första steg, hans fars begravning. Hårstrå för hårstrå hade det grå spridit sig och när åskan gick värkte det i fingrarnas leder. Det hade inte varit lätt, men han hade gått vidare. Eller tillbaka. Sarah hade skickat honom dödsannonsen, han visste att hon hade varit där, kvar till slutet. Mikhail hade inte varit ensam. Mikhail. Han hade inte tänkt på honom på så länge. Det var lättast så. Lättast att glömma, men livet ville annorlunda.
Det kom några vykort. Chicago, LA, New York. Han ville be Sarah att söka upp honom. Kanske lämna en hälsning, en önskan om välgång. Men tiden gick, dagarna var lika långa och så småningom föll snön igen. Han hade valt att gå tillbaka.