Det var något dovt över huset när hon långsamt vaknade och tog upp mobilen. 07.23, herregud hönsen. Hon knuffade till Jerka och hörde ett svagt stön till svar.
- Är det ryggen igen?
Magen tryckte på blåsan och hon rullade klumpigt ur bädden. Den lilla toan på övervåningen var orenoverad med bruna mönstrade våtrumstapeter och grönt handfat och toalettstol. Hon kunde precis vända sig om där inne för att slippa backa in. Det var kanske bara dagar kvar nu, med Tuva hade hon varit någon vecka tidig men nu hade hon snart gått tiden ut.
Ljuset i köket var annorlunda. Jo, nog hade de sagt att det skulle snöa, men det här var ju löjligt. Kunde snön verkligen nå upp över fönstren? Hon tryckte försiktigt upp ytterdörren och kikade ut över ett helt annat landskap än hon gick och lade sig till. Det snöade fortfarande och vinden var hård, det hade drivit långt upp längs söderväggen och fönstren var halvt täckta av snö. Grusgången ner till ladugården där de hade byggt ett utrymme till hönsen, syntes inte längre. Igår kväll var den snöfri.
Snön piskade i ansiktet som nålar och det stramade över magen. Ett litet spadtag åt gången med skyffeln. Tur att kylan gjorde snön lätt och fluffig. Hon fick äntligen upp den stora trädörren och räddade sig undan vinden och snön. Det var mörkt och luktade fågel. Hönshuset som de byggt genom att dela av en bit av ladugården och bygga till en inhängnad av hönsnät hade de sedan inrett med sittpinnar, reden och vattenkärl. Hon öppnade dörren och gick in. Hönorna reagerade knappt, de var antagligen inte heller så förtjusta i det här vädret, trots att de spenderade sina dagar inomhus under vintern. Hon knackade isen ur vattenkärlen och fyllde på med nytt från slangen. Fyllde på foder, såg till att värmelamporna fungerade. Allt medan hon småpratade med Pärla, Maja, Alma, Lotta och de andra.
fortsättning följer.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar