-Tänk nu, det måste finnas ett samband. När du höll i nyckeln vågade månvarelserna inte ens gå i närheten av dig.
-Som att det skulle ha med den där nyckeln att göra. En kvinnas fantasier, försök komma till sans nu. Månvarelserna skyr min ståtliga uppenbarelse liksom harar och rådjur. De vet att det är lönlöst att gå i strid mot en Riddare av det Skinande Ljuset.
-Mm. Väpnare menar du. Och detta är något annat än harar och rådjur. Vad sa egentligen mäster Grå när han lämnade över nyckeln?
-Inte vet jag. Han sa bara att jag blivit utsedd till skolans nyckelbärare i år. Och att det är en ära.
-Jag vet inte jag. Jag tror att du blivit utsedd till mer än så, även om det inte verkar riktigt klokt. Möt mig ikväll bakom stallet, jag måste till biblioteket.
Han såg efter hennes virvlande kjolar tills de försvann bakom hörnet. Ett samband. Struntprat. Men nyckeln vägde genast tyngre i hans hand.
