Skymning

Det var dagen då alla kepsar flög i vattnet. Barnen envisades med att stå på bryggan, trots vädret, med sina rufsiga kalufser och metrevarna som böjdes som pilbågsträngar i vinden. När de somnat i husvagnen och vinden mojnat satt vi kvar vid elden och pratade sådär som man kan göra när man är långt från civilisation och vardag. ”Vi oroar oss för barnens kroppar när vi egentligen borde oroa oss för deras själar” sa någon. ”Vi lindar in dem i bubbelplast och tar på en hjälm så fort de går utanför dörren. Sedan lämnar vi dem vid cartoon network och låter dem mobba ihjäl varandra i mellanstadiet.” Vi lovade att börja leva. Att inte falla in i ledet igen. Att ta tillvara tiden, baka med barnen, hämta tidigare från dagis och köpa ekologiska grönsaker. Det här skulle bli den första dagen i resten av våra liv.