-Det är lite komplicerat, säger hon undflyende. Han svarar på klingande Lulemål.
-Det e väl int nå komplicerat? Du vill int träff mej mer bara.
-Nej, nej, så är det inte alls, det har inte med dej att göra. Jag behöver bara lite tid för mig själv just nu.
-Äsch då, jag vet väl att ja int e nån skönhet. Int e de nå konstigt eller?
Hon suckar och lite besvärat och vrider händerna ur hans.
-Nej men det är inte du, jag lovar, det har inte med dej att göra!
-Så du har träffat en ann då?
-Nja.. det är som sagt lite komplicerat.
Han rycker på axlarna och reser sig från bordet.
-Ja, jag älskar dej int om du nu trodd de. Så de kanske int behöv bli så komplicerat.
