En vass tunga

Hon synade de båda pojkarna uppifrån och ner. Ja, jag tror till och med att hon såg på dem över glasögonkanten, precis som en gammeldags skolfröken. De var riktiga tuffingar ute på rasten, men inför hennes blick krympte de. 

-       -   Jaså? Det passar sig att komma nu. Kände herrarna bara en akut kunskapstörst eller har möjligen kiosken brunnit ner?

Hon hade sannerligen en vass tunga, fröken Adolfsson. En gång ryktas det att hon skällde ut rektorn mitt i matsalen. Ingen vågade säga emot henne.

Gymnasieklass

Det var alltid några som fördummade sig. Räckte upp handen och sa ”vadå, jag fattar inte?” fast de kunde alla svar egentligen. Kanske var det sexigt eller så. Jag vet inte så noga jag var aldrig en av dem. Kanske tyckte de att deras långa hår som svängde fram och tillbaka i den där hästsvansen skulle räcka eller trodde de bara att det var vad som förväntades av dem? Jag var den som blev tillsagd av fysikläraren att vara tyst så att någon annan kunde få svara fastän ingen annan kunde. Jag var inte sexig eller så, men jag var smartare än alla killar.

Om att vara populär

Tur att man var populär i skolan i alla fall. Så att man slapp vara ensam. Sofia du som är så snäll visst kan väl Angelica få sitta med dig sa fröken och alla visste att snäll betydde ful och att de satt där i hörnet inte för att de var snälla utan för att de var fula. Töntiga och lite äckliga. Och jag hade bänken brevid Jennifer som tuggade Jenka i smyg till och med på gympan och hade en brorsa som gick i högstadiet och körde moppe. Ja det är tur att man var populär i skolan i alla fall. Så att man fick vara med på listan med de snyggaste tjejerna. Vi brydde oss inte om den där listan som killarna skrev i klassen nej vi brydde oss inte så länge vi fanns med och det visste vi att vi gjorde. Men det är tur att man var populär i skolan i alla fall. Så att man fick vara med om ett och annat. Fick vara eftertraktad ja kanske till och med lite älskad och när killarna drog med en in på toan var man speciell och hade nästan lite bröst och långt hår och de gjorde som de gjorde de var bara pojkar, eller hur? Och det är tur att man var populär i skolan i alla fall och fick åka moped med Jennifers brorsa och känna vinddraget och lukten av hans skinnjacka och sminka sig och dricka folköl bakom biblioteket och tjuvröka. Hångla med nån kille som inte visste vad man hette men visst tyckte han om mig eller hur och komma hem för sent med röklukten i kläderna och munnen. Tugga Stimorol och smyga bakvägen. Blanda pappas whisky med vatten och tro att han inte märkte något halsa höger vänster med Sprite och låtsas att det var gott. Ja jävlar vilken tur att man var populär i skolan men inte fan skulle jag göra om det.