söndag 10 juli 2011

Om att vara populär


Tur att man var populär i skolan i alla fall. Så att man slapp vara ensam. Sofia du som är så snäll visst kan väl Angelica få sitta med dig sa fröken och alla visste att snäll betydde ful och att de satt där i hörnet inte för att de var snälla utan för att de var fula. Töntiga och lite äckliga. Och jag hade bänken brevid Jennifer som tuggade Jenka i smyg till och med på gympan och hade en brorsa som gick i högstadiet och körde moppe. Ja det är tur att man var populär i skolan i alla fall. Så att man fick vara med på listan med de snyggaste tjejerna. Vi brydde oss inte om den där listan som killarna skrev i klassen nej vi brydde oss inte så länge vi fanns med och det visste vi att vi gjorde. Men det är tur att man var populär i skolan i alla fall. Så att man fick vara med om ett och annat. Fick vara eftertraktad ja kanske till och med lite älskad och när killarna drog med en in på toan var man speciell och hade nästan lite bröst och långt hår och de gjorde som de gjorde de var bara pojkar, eller hur? Och det är tur att man var populär i skolan i alla fall och fick åka moped med Jennifers brorsa och känna vinddraget och lukten av hans skinnjacka och sminka sig och dricka folköl bakom biblioteket och tjuvröka. Hångla med nån kille som inte visste vad man hette men visst tyckte han om mig eller hur och komma hem för sent med röklukten i kläderna och munnen. Tugga Stimorol och smyga bakvägen. Blanda pappas whisky med vatten och tro att han inte märkte något halsa höger vänster med Sprite och låtsas att det var gott. Ja jävlar vilken tur att man var populär i skolan men inte fan skulle jag göra om det.

10 kommentarer:

  1. Nä, inte skulle jag vilja göra om det heller. Bra text!

    SvaraRadera
  2. Ja...man ska vara väldigt glad att man är vuxen...härligt skrivet...gillar hopskrivningarna..det ger en energi till texten..

    SvaraRadera
  3. Oantastligt. Mästerverk.

    SvaraRadera
  4. Så igenkännbart att jag ryser. Min pappa märkte aldrig att jag blandat ut spriten med vatten, men...han anade.

    SvaraRadera
  5. Jag läser och tänker vilken TUR att jag INTE var populär i skolan ;-)
    Du förmedlade verkligen känslor här :-)

    SvaraRadera
  6. Jävlar vilken tur att jag fick läsa det här. Härlig rytm. Härlig rakt igenom.

    SvaraRadera
  7. Tack för kommentaren till min text "om att vara vrång". Din text om att vara populär är tuggigt skönt, med någon slags jargong, där talaren kanske inte är helt övertygad om sin popularitet och vad den egentligen betyder (?).

    Allt gott,
    Emilia Morgonsolens sanning

    SvaraRadera