torsdag 16 maj 2013

Utrensning

Ett led blir två. Du går till höger, du går till vänster. En hand som pekar, eller knuffar dig i rätt riktning. Fötter som trampar i lera, någon har ett par slitna sandaler.

Det högra ledet, rakare ryggar, klarare blickar. Unga män och kvinnor med starka armar. Och i det vänstra. Krokiga, knotiga, slitna. Skinn som hänger på ben och armar. Barn och gamla, tunga steg. Var är de på väg? Vi vet alla men vill inte tänka, inte veta.

Ledet framför mig blir kortare. Du går till höger, du går till vänster. I ett annat liv hade jag kanske lagt märke till koltrastens sång eller de små gröna bladen på träden. Solen som värmer i nacken och de små molntussarna som sakta seglar över ett klarblått hav. Nu är det annorlunda. Lukten av bränt ligger som ett täcke över oss och vittnar om sanningar vi inte vill veta.

Du går till vänster. Stanken som letar sig in, fyller lungorna med gud vet vad. Du går till höger. I hela mitt liv ska jag avsky mig själv för att jag känner tacksamhet i den stunden. Jag gick till höger.

4 kommentarer:

  1. Åh så bra text! Får en obehagskänsla när jag läser och håret reser sig i nacken!

    SvaraRadera