Så nu står vi här. Befriade från hemmets bojor. Från tusen och tusen år av förtryck, från nedvärderande gentlemannamanér och kyskhetsbälten. Från behåar och kvinnofällor. Förväntningar och ideal.
Vi är fria nu, systrar! Vi kan bli ingenjörer, piloter och presidenter. Köpa massagestavar och visa fittan i TV. Vi kan lämna barnen på dagis och jobba till klockan sex. Köpa hushållnära tjänster och vänsterprassla.
Så nu står vi här. Befriade. Men varför hör jag inga jubelrop?