Godmorgon herr magistern

Han vaknade av ljus. Öppnade ögonen. Synen gav honom obehagligt behagliga minnen. Han blundade igen. Önskade att han fortfarande drömde. Han var torr, huden skrek efter en dusch, tungan efter apelsinjuice. När han öppnade ögonen skulle han resa sig och gå in i sitt eget kakelrosa badrum. Badrumsskåpet skulle gapa tomt som vanligt, undantaget tandkräm och deo. Han skulle förbanna sig själv för att toapappret var slut igen. Men han skulle vara hemma. Han öppnade ögonen igen. Samma syn. Fan också. Ett främmande rum, ett flickrum. En flicka. Det var alltså sant. Han hade varit full igår, men inte så full. När som helst under kvällen hade han kunnat välja att gå hem. Han hade kunnat följa henne till dörren, åkt hem, vaknat hemma. Men nu stod hon där mitt i allt det ljusa och höll fram hans kläder. ”Skynda dig, du måste gå nu. De åkte från sommarstugan för tjugo minuter sen!” Hennes små händer, hennes smala midja. Allt som han hade tagit igår, oförlåtligt. Hennes vackra ögon, hennes mun. Den som alltid hade svar på alla frågor. Hon brukade sitta längst fram i klassrummet, oftast med den där rödhåriga tjejen. Kunde allt, frågade om allt. Frågor, funderingar, nyfikenhet, ungdomlighet. Spontantitet. Kåthet. Nej fan. Fan också. Ut härifrån nu för helvete.

Hon stod och såg på medan han drog på sig kläderna. Ett par gånger  var han nära att tappa balansen. Tystnad. Svettpärlor som började krypa ner längs pannan, halsen, bröstet. ”Jag kunde nästan inte väcka dig. Shit vad du sover hårt alltså.” Han mumlade något ohörbart till svar. Han ville inte se henne, inte prata. Stirrade på sina egna kläder, välbekanta. Ville inte se det här huset, rummet, sängen. Bara låtsas som att han var någon annanstans. Ändå kunde han inte undgå att se att bokhyllan var full med sådant han själv läste i den åldern. Kafka. Wilde. Det slitna exemplaret av Idioten kände han genast igen på den tjocka ryggen. Kände även igen hennes behå som låg på hyllan nedanför. Minnesbilder från natten slog ner utan förvarning. Fan. Måste ut, bort, laga, fixa detta på något sätt. Han rafsade åt sig sockarna, mobilen var på plats i fickan. Då bröts den tjocka tystnaden av ett olycksbådande ljud. En nyckel i låset, ett handtag som trycktes ner. ”Shit, kom den här vägen. Tyst som fan.” Hon drog honom i skjortärmen, fnissade lite. Helvete. Hur hanterar man det här? Tar i hand och hälsar? ”Trevligt att träffas, jag är din dotters historialärare. Ursäkta jag ska bara gå och säga upp mig.” Aldrig förut har väl lite sex kostat honom såhär mycket. Vad kommer det att kosta? Jobbet? Vännerna? Hans stolthet? Eller ännu värre. Medan han blev utsläppt genom bakdörren hörde han hennes föräldrar bära in packning från bilen. Skratta, prata, fråga om hon haft det bra och vad hon gjort. Han hukade sig bland vinbärsbuskar och pioner innan han nådde vägen. Kände igen sig och visste hur han skulle ta sig hem. Hem och ta en dusch, först och främst. Sen vette fan.