Mamma är lik sin mamma allt går på i samma gamla hjulspår återvinner gamla vanor, alla misstag, all glädje och all sorg inget är nytt, det är ju därför hon förstår så bra därför du inte vill prata med henne för hon vet redan, anar innan du ens vet om det själv innan någon kan se i dina ögon, sitter där i sin gamla slitna fåtölj och visar bilden av dig själv som gammal, småler anar dina tankar vet och minns och vill aldrig tillbaka.
innerst inne längtar jag lite till den dagen, att bara veta och vara klar...gillar hur du skriver!
SvaraRaderaGillar, och ler när jag ser bilden av min mamma, och hör mig själv prata med barnen
SvaraRaderaStor tanke i ett enda andetag.
SvaraRadera(Tackar och bockar för din fina kommentar.)
Den ständiga frågan. Varför blir man som sina föräldrar?
SvaraRadera